Slut på leksaker!

Varför köper man leksaker till barn?

Eller man och man. Vi gör det! När de fyller år eller då vi firar jul. Leksaker som de ändå aldrig leker med eftersom allt annat är så mycket roligare...

Hon kommer att gå upp tio kilo. Och vinna!

Nya Robinson är här!

Tienne kommer bli först med att visa underkläder i kvällstidningarnas bilagor tillsammans med Angelica Höglund som säger att hon kommer att sakna sitt läppglans mest. Eva Ericson syr skinnkläder till Roger Pontare, har dödat björn i Alaska (Vilken "björn" förtäljer inte historien men Skifs lever väl fortfarande?) och äter spindlar. Det där med att äta spindlar är lite läskigt. Det står ju i presens och pluralis. Nutid och flera. Det handlar alltså inte om en spindel för tio år sedan. Käkar hon upp spindlarna istället för att döda dem eller slänga ut dem tro? Hur många spindlar är det vi snackar om? Och vilka är godast? De med liten kropp och långa ben eller de med tjock kropp och korta ben?

Jag tror att Eva kommer att vinna! 

Hon kan ju ligga raklång på marken med öppen mun och låta maten komma till sig. Så slipper hon göra av med en massa onödig energi och kan tävla mätt och belåten.

Vandrande bajskorv med hatt eller kåtgubbe?

Jag såg framför mig hur lilla L, Mini och jag skulle göra fantastiska skapelser av små obetydliga saker som vi plockade från skogen.

Som kottar. Pinnar. Lite mossa och sådant där.

Det blev som vanligt! Barnen tröttnade innan vi ens hade börjat skapa något och jag fick sitta själv kvar och pyssla. Ensam med kottpyssel på en lördagkväll. Det känns ju sådär. Och allt jag lyckades åstadkomma är den här vandrande bajskorven med hatt:

Inte blev det bättre när jag försökte få lite idéer från nätet. Jag sökte på "kottgubbar" och fick frågan:

Menar du kåtgubbar? 

Och nej! Det menar jag verkligen inte!

Scary things!

Jag tror inte riktigt att vi connectade hästen och jag. Kolla blicken!

Jag kanske förlorar en läsare eller två på detta men... det där med hästar alltså... 

They are scary!

Lilla L ville så hemskt gärna titta på hästhoppning idag. Det luktade hästskit i hela hallen men jag försökte spela oberörd och andades genom min halsduk. Lilla L, som i vanliga fall är rätt otålig satt helt knäpptyst och tittade utan att visa minsta tecken på att vilja gå därifrån. 

Efter tjugo minuter lyckades jag locka honom ut från ridhallen. Men precis utanför dörrarna mötte vi såklart... en häst! En jättestor häst som flåsade så det flög fradga till höger och vänster. En liten vit slembit hamnade på mina jeans. Och hästens näsborrarna var fulla med snor.

Visst, jag såg ju inte heller så fräsch ut men jag dreglade i alla fall inte på någon idag. Tror jag. 

Och naturligtvis ville lilla L klappa hästen och ge den mat. Lyckligtvis verkade ridtjejen se skräcken i mina ögon och hjälpte honom så att jag, hans patetiska mamma, kunde stå på betryggande avstånd och titta.

Förlåt men jag klarar bara inte av att vara nära hästar. Och nu kommer lilla L säker vilja börja på den där ridskolan också...

I skogen!

Vilken otroligt mysig dag!

Grillad korv vid vattnet, mysig skogspromenad och bullar och saft på en stor mossig sten mitt i skogen.

Vi hann till och med att titta på lite hästhoppning! Det var det jobbigaste på hela dagen. Mer om det senare...

Och jag är sjukt tacksam att det här inte var vi!

Back to the crime scene

Idag jobbar min man och barnen och jag ska grilla korv i skogen. Och boffa skogsdoft i stället för sedvanlig avgaslukt.

Egentligen borde jag väl packa flytväst, en extra uppsättning kläder till mig själv och handduk.

Men jag är crazy och satsar på att INTE ramla i vattnet denna gång...

Kling is going nuts...

Jag som trodde Elin hade karaktär!

Nu har hon spårat ur. Precis som jag befarade när hon vräkte i sig chokladbollsgegga igår...

Saken var inte biff!

En man i Borås stal kött för 38 000 kronor och åkte dit!

Om jag skulle stjäla för 38 000 skulle jag definitivt gå in för något flådigare än ryggbiff.

Eller vad säger ni?

Gårdagens raseriutbrott!

Idag kom chefen fram och sade att han hade hört mig på jobbet igår. 

Han var inte ensam kan jag tala om! Alla hade hört mig på jobbet igår.

Även de som jobbar på andra sidan stan...

...och två personer i Västerås...

Speed-shopping!

Jag är helt utmattad!

Först trängdes jag bland fjortisar på gymnasiemässan och sedan var jag på Systembolaget med dunkande hjärta. Jag såg väl så stressad ut att killen i kassan bad mig visa legitimation. Eller så är det som jag tidigare skrev. Att killarna på Systemet helt enkelt ber 30+ mammor om legitimation för att de vet att det gör hela deras helg. Mitt hjärta dunkade i alla fall extra hårt eftersom jag inte hade betalat parkeringsavgiften då jag bara var borta från bilen i cirka fyra minuter.

På de fyra minuterna hann jag köpa smarrig tortellini, portobellosvamp och en flaska vin! Nu ligger jag här helt utmattad som vanligt och funderar på hur jag ska orka ta mig de hundra metrarna till dagis. 

Det kan ju inte vara normalt att vara så här trött?! 

Höjden av romantik!

Vi glömde vår sex årsdag och vår sju årsdag. Nu går vi stenhårt in för att komma ihåg vår 8-års dag. Så till den milda grad att vi har satt upp en kom-ihåg-lapp på kylen. Och jag vet inte längre varför? 

För att fira att vi är ihop kan vi ju göra varje dag om vi skulle känna för det...

Förtäckt slarv!

Jag tänkte överraska min man med hemmagjord bearnaisesås igår.

Efter att ha skummat igenom receptet gav jag dock upp av den enkla anledning att jag inte fattade någonting: sila lagen, akta så såsen inte spricker, reducera till 3 msk återstår... 

Och det var inte heller sant att jag skulle överraska min man. Jag skulle försöka framstå som bättre än vad jag är. För han hade bett mig att köpa bearnaisesås. Erik Lallerstedts sådan för att vara exakt. Men jag glömde. Och när jag glömmer (vilket händer alltför ofta) låtsas jag att jag inte alls glömde. Utan att jag hade en annan plan:

Jag: Jag tänkte göra egen sås... den är ju så mycket godare

Och när jag glömmer att köpa blöjor till Mini:

Jag: Men jag tänkte att han kunde sluta med blöjor.

Min man: Men han är ju bara tre dagar gammal....?

Ibland fungerar det men oftast inte. Han känner ju mig rätt bra!

Surare än de gråa gymnastikmattorna!

Tur att Martin Söderström inte behöver sätta betyg på mig så som han gör med Idol-deltagarna. För det skulle bli komplicerat. Idag på jobbet var jag en blandning av Reza och Mariette. Det vill säga surare än farmors gamla disktrasa och het. På en och samma gång.

Det var nämligen länge sedan jag blev så arg på en elev som jag blev idag. Och det var lika länge sedan jag såg så "piffig" ut som idag. Jag har fortfarande inte återhämtat mig... vare sig av hårspraysanvändningen som att skälla så högt. 

Och så åt jag lite chokladbollsgegga innan dagishämtningen. Rent spontant skulle jag gissa att jag kalorimässigt ligger på plus minus noll idag. 

Mitt frispel kändes faktiskt som ett gympass. I alla fall ett verbalt sådant! Till och med min tungspene darrade ikapp med resten av kroppen av ilska.

Get a grip Elin!

Det känns som att jag måste ta ett snack med Elin. Hon verkar ha börjat med den där chokladbollsgeggan igen...

I like!

Söta mockasiner från Lindex för 80 kronor. 

Normal i två veckor? Som en Östermalmskärring alla andra veckor...

Förlåt, men gud så löjligt!

Aftonbladet har nämligen gett den så kallade modebloggerskan Mogi ett uppdrag. Att leva på A-kassa i två veckor. Och naturligtvis kommer man att kunna läsa om hur det går på hennes blogg.

Allvarligt talat! Det borde ju vara normalt för en 20-åring att klara sig på A-kassa. Det är ju verkligen betydligt mer onormalt att en tjej på 20 har råd att springa runt och köpa designerväskor för tusentals kronor. Att en tjej på 20 år reser jorden runt (som det står i tidningen), äter dyra middagar och njuter av livets goda som en överklasstant på Östermalm.

Och vad är poängen? Ska man tycka att hon är duktig om hon klarar sig utan sina lyxiga resor, sin lyxiga shopping och sina lyxiga middagar i två veckor???

Dra åt skogen!

Idag ringde jag till rektorn på dagiset som jag har tänkt att lilla L och Mini ska börja på när vi flyttar till vår nya bostad.

Allt på hemsidan lät bra. Men det brukar det ju göra. Och jag är alltid kritisk vad det gäller förskolor och skolor. Så för att mildra min skepsism ringde jag rektorn för att ställa några frågor.

Hon sluddrade och det lät inte ens som hon visste vilket dagis jag pratade om. Min första reaktion var: NEEEEJ! Där ska INTE mina barn gå!

Står hon och smygsuper i dagisköket? Äter hon sömnmedel på dagtid? Eller är hon helt sinnesförvirrad? Tänkte jag. Tills hon sa:

Du får ursäkta mig. Jag ligger här... i Indien... och är jättesjuk.

Med kraftig betoning på ordet "jätte". Pinsamt! Och jag som bara babblade på om skogen! Hur mycket barnen är i skogen? Hur långt det är till skogen? Och skogen hit och skogen dit.

Jag hade inte blivit förvånad om hon hade bett mig dra dit. Till skogen alltså!

Lebban!

För att förtydliga min ståndpunkt i debatten om homosexuella och rätten till barn (på lektionen i engelska idag) sa jag följande:

Men tänk om jag var galet förälskad i söta Amanda på skolan (en kollega). Borde inte jag få leva mitt liv lyckligt med henne och skaffa barn med henne än att få lov att få barn med en kille för sakens skull...

I samma ögonblick jag sade detta glömde eleverna att de hört tidigare. Att jag så sent som imorse hade en man och två barn med denne man.

Nu är jag enbart T - the lesbian!

Ryktet har spridit sig som en löpeld. Jag är inte bara lärare. Jag är lesbisk också!

Och min status är skyhög... fröken, mamma till två barn, fru till M och lesbisk. Hur hinner hon med allt liksom...?

Stängt!

Idag är bloggen stängd på grund av trötthet. Bara så ni vet...

Fyra nyanser av rött!

Usch jag tror att min blogg har straffat mig!

...För att jag skrev att jag tappat blogglusten. Nu har jag nämligen ett skadat öga, en skadad mage, en skadad mun och vill kräkas. Dessutom ser jag ut som fyra nyanser av rött. 

Hur?

Thaimat! 

Först tömde jag en hel liten burk illröd krydda på hämtmaten utan att vare sig smaka på kryddan eller maten. Maten blev svinstark och jag gick från blek till röd på en sekund. Det brände i hela min mun och överläppen växte två storlekar. Sedan strök jag fingret över min hettande överläpp, för att klia mig i ögat.

Undra om man kan åka till akuten på grund av thaimat relaterade skador...?

Jag har tappat blogglusten!

Jag har tappat blogglusten!

Jag ska gå ut och leta lite i eftermiddag så får vi se om jag hittar den igen!

Vilket problem!

Imorse lyckades jag fylla i de avskavda färgpartierna på mina naglar med nagellack samtidigt som jag körde vagnen med Mini i och lilla L på ståbräda ner till dagis.

Och nu kan jag inte blogga för då nöter jag ju bort färgen längst ut på naglarna.... och då måste jag måla dem igen.

Mitt spännande liv!

Det var en väldigt trevlig helg i Norrköpings skärgård!

Jag berättade om allt som händer i mitt liv just nu. Som att vi har fått en ny kaffebryggare på jobbet. En Moccamaster! Att jag hittade en tjugolapp för några veckor sedan. Och att jag såg Tomas Bodstöm på Riche förra lördagen.

C, som just kommit hem från Los Angeles, berättade att hon varit på U2:s efterfest där hon hade pratat med Winona Ryder som tydligen verkade lite halvpuckad. Och att Lindsey Lohan hade sett ut som ett benrangel på höga klackar.

Men så upplyste min kompis E mig om att min man och jag har köpt en ny bostad.

De höll jag på att glömma på grund av allt annat spännande som händer :-)!

Herr Poppis!

...Och när jag försökte läsa en bok för barnen nu på kvällen hann jag bara läsa tre meningar, sedan tog Mini boken ur min hand, slog igen den och sa:

"Slut! Pappa läsa"

Så sprang han och hämtade min man som enligt lilla L är "mycket bättre på att läsa sagor". Mini nickade instämmande när lilla L påpekade detta och jag fick lämna min varma sköna plats i sängen.

Jag tror att jag har hamnat i onåd här hemma!

Tänk vad en helg utan barn kan göra...